Sorg

Onsdagen 19 april åkte Simon och jag ner till mamma och pappa för att pyssla om dem lite. Visste att pappa skulle få en sjukhussäng denna dag samt att han fått kateter. Men han var ändå ganska pigg. Men när mamma inte var i närheten sa han grejer som att han inte har långt kvar nu och att vi måste ta hand om mamma. Frågade om jag skulle stanna längre för det behövdes nu. På torsdagen märkte man att han blev mer och mer förvirrad. På fredagmorgonen kunde han inte svälja sina mediciner ordentligt eller äta riktigt han visste helt enkelt inte hur man skulle göra. På eftermiddagen när mamma skulle hämta Erik vid tåget hände något, jag fick larma på tjejerna så dom kom och la honom i sängen. Sköterskan ville att vi skulle ta ställning till om vi ville att dom började med sprutor på pappa. För det märktes på honom att han hade ont, även om han inte sa något. Jag pratade igenom detta med mamma och brorsan och förklarade utgången för dom om dom börjar med detta. Vi bestämde att dom fick börja ge sprutor vid tecken på smärta. På lördagen satt han på sängkanten i 5 minuter sen orkade han inte mer. Han blev sämre och även orolig i kroppen började plocka i luften och man såg att han hade en hemsk dödskamp med hemska drömmar som for genom huvudet. Det var sååååååå hemskt att se. Dom gav mängder med lugnande och morfin...men oftast hjälpte det inte alls och i så fall bara korta stunder. Han lyckades säga under dagen att han väntade på en boll som skulle landa utanför sovrumsfönstret. På söndagen vid 10-tiden hade han en liten kort vakenpeiod, då kunde ha svara lite enkelt om Kalmar FF och att han ville smaka kaffet. Sen blev han sämre, vi sa hela tiden till honom att han fick lämna oss och att vi kommer ta hand om mamma, då lyckades han säga att han inte kan. Men kort därefter blev han bara sämre för varje stund som gick och ingen mer kontakt med honom gick att ha. Men denna dödskamp med dessa drömmar, så hemskt, önskar jag kunde veta vad det handlade om så man kunde hjälpt honom att lindra det han kände. Redan måndagmorgonen trodde vi det skulle stoppa, men det hjälpte att ändra läge på han. Vi spelade massor av bra musik dessa dagar som mamma och pappa gillar. Det var så rofyllt. vi smorde pappas läppar med whiskey på kvällen även om han inte kände samken så kändes det bra att göra så. Efter vi vänt honom innan 21 med sköterskan så frågade vi henne om han kunde sova 4-5 timmar på natten sen utan att vi vände honom och det tyckte sköterskan gott han kunde få. så när nattpatrullen varit och vänt han vid 23.30 bestämde vi att dom skulle komma mellan 4-5 timmar senare och vända. Mamma och jag pussade om pappa och sa god natt till honom sen la vi oss osch somnade gott båda två. Vid 4.30 kom nattpatrullen och skulle vända honom, kollade honom kände på pulsen men kunde inte hitta någon, dom sa tyst att han är borta. Mamma hörde detta och flög upp och in till mig och barnen och väckte mig och sa att pappa är borta, Erik hörde det med och följde med. Visst var det så, pappa passade på att lämna oss medans vi sov, var nog så han ville ha det. Sköterskorna kom han skulle göras iordning papper skulle skrivas, vi skulle ringa brorsan och syrran. Jag sa att jag ska vara med och göra iordning honom, sköerskan frågade flera gånger om jag var säker. Ja sa jag tre gånger jag ska vara med, och jag var med också. Det känns så skönt att jag fick vara med och göra lilla pappa fin, grät lite under tiden. Men han blev verkligen så fin, fick favoritkläderna på sig. Brorsan kom senare och tittade, runt 8.30 kom bilen och hämtade pappa, vi bestämde att vi skulle ta begravningsbyrån samma dag för brorsans skull, han har så svårt med detta. Vi åkte dit och bestämde det mesta. På eftermiddagen/kvällen träffades vi alla med mamma, pratade åt pizza med barnen och fikade med. På onsdagen fick barnen rita teckningar till morfar/farfar, för vid 16-tiden skulle vi till kapellet och se lilla pappa i kistan. var så otroligt vackert. han låg så fint, såg så rofyllt ut. Det fina var att han såg ut som om han log när han låg där. Han fick sina teckningar vi spelade en minnescd med dom 5 låtarna vi ska ha på begravningen, var så vackert. Både mamma och jag tyckte att det såg ut som att han andades när han låg där. På kvällen fikade vi med brorsans familj och Fridas föräldrar. På torsdagen skrev jag en liten minnestext jag ska läsa på begravningen inget märkvärdigt utan bara något litet. Så Frida ska läsa en dikt som en kompis till Erik skrivit och jag läser mitt, sen lite vacker musik på det. Fixade kläder till mig, är jättenöjd med dom ju!! På kvällen åkte vi till brorsans familj firade Moa som fyller 6 år idag. Vi åt varm smörgåstårta och fikade. Under dagen började det trilla in blommor till mamma. På fredagen var det dags för oss att åka hemåt igen. Det var svårt att åka, mamma var så ledsen. Men nu är det bara en dryg vecka tills vi kommer igen, då ska vi begrava vår älskade lille far. Överraskade Mona med ett paket med vackra ljuslyktor i gammaldags stil för att hon hjälpt oss och för att hon hjälper oss vid begravningen med djuren. Tur vi har Mona. Ja så här har vi haft det sista tiden, men kan ändå inte fatta eller förstå varför. Ville ju att du skulle lära känna Simon precis som du lärt känna Erik ju...:´(

Glad Påsk!

Glad Påsk önskar familjen Larsson-Alrifaiy